När det talas om styrräntan avses den ränta som Riksbanken tar av bankerna när de lånar ut pengar kortfristigt. På så sätt påverkar styrräntan hur hög ränta bankerna i sin tur tar ut av sina kunder och därför kan en höjning eller sänkning av denna få stor påverkan på både samhällsnivå och individnivå.
Styrräntan kallas för reporänta och kommer från det engelska slangordet repa som i sin tur kommer från repurchasing agreement, ett återköpsavtal. Riksbanken säljer statspapper till bankerna som en efter en säljs tillbaka. Vid återköpet tas en ränta ut vilket i sammanhanget då blir en ränta för repan, en reporänta.
Reporäntans effekt
Det kan sägas att reporäntan används som en kran som släpper igenom mer eller mindre vatten genom ett munstycke. Beroende på hur Riksbanken förutspår konjunkturen och inflationen så ökas eller minskas reporäntan. Måste banken dämpa ett framtida inflationstryck så höjs räntan vilket får effekten att investeringsviljan och konsumtionen minskar på den privata marknaden eftersom bankernas räntor höjs. Det här i sin tur minskar efterfrågan vilket gör att inflationen minskar. Höjningen blir en avkylning för att det inte skall slå över under en högkonjunktur och gå ner i en dalgång. Avkylningen tros istället förlänga de goda tiderna. Motsatsen gäller då givetvis vid en sänkning av reporäntan i en lågkonjunktur då man hoppas att en räntesänkning ska få fart på landets ekonomi.
Inflationen är en prognos
Det skall också sägas att inflation förutspås på 12 – 24 månader vilket innebär att Riksbanken tittar på inflationsrisker två år framåt i tiden när en förändring i räntan genomförs. När en ändring således sker är det för att minska eller öka efterfrågan om två år.
2015 ett historiskt år
Under 2015 tog Riksbanken för första gången någonsin beslutet att lägga reporäntan på minusnivå. Man började med att sänka den till -0,10% och följde senare upp med ytterligare en sänkning till -0,25%. För bolånekunder innebar detta en möjlighet att pressa ner av bolåneräntorna då bankerna nu fick sänkta kostnader för lånen.
Samtidigt som det blir billigare för bankerna att låna pengar när reporäntan ligger på minus så blir det dyrare för dem att spara pengar hos Riksbanken, vilket medför sämre sparräntor för bankkunderna.